mandaahhh

Sitter här och lyssnar på sofijah, - när livet sviker, du var så mkt, fan allt stämmer in. Du och jag var fan gjorda för varanda och du var min bästevän? Ordet "föralltid" försvann bort i det blå som du sa till mig. Det känns som allt går under jag vill ha dig här, ja saknar dig varje sekund. Men jag får väl börja om igen, men du är den jag tänker på mest, varje dag kämpar jag för att komma på fötter igen, men jag har underbara vänner som hjälper mig upp på benen. Men jag kan inte bara glömma dig när folk säger att jag ska skita i det, men när jag tänker på dig hela tiden ? För mitt hjärta svider så jävla mkt, du var den som förstog mig bäst. Tiden med dig var fan bäst, jag vill bara vara med dig. Tårarna kommer fan fram när jag kollar på alla videos och bilder vi har tillsammans, jag har vart ärlig mot dig och jag klarar det inte D längre. Det var du och jag först, och så skulle det alltid vara, jag minns dagen du sa till mig, " Det ska alltid vara vi" Men nu har ena halvan av mig slutat förstå jag har inte mycket kvar, försöker vara glad i skolan , varje gång jag tittar på bilder, kommer det tårar ur mina ögon. Sanningen är att jag glömmer dig mer för varje dag. Jag visste väl om att du hade det svårt samma problem hade vi.